Falling Slowly

or maybe fast...

I har varit väldigt ihärdig med att fixa bil aka skjuts på lördag så att vi kan pröva våra vingar för första gången 2009. Har blandade känslor, det ligger liksom en iver och gror inför detta. Vill ut, vill hoppa, vill andas frisk luft och låta adrenalinet flöda. Men så är det en annan känsla...en lite jobbig som har med mitt högfartsreservdrag att göra. Jag har vaknat av att jag drömt om det. Det var om något en adrenalinrush men inte helt på det där härliga sättet även om Det verkligen fick mig att känna mig levande. I alla fall så har jag ju gjort många hopp efter det och jag ser verkligen inte att det kommer stoppa mig men jag måste ju få erkänna att det stör mig lite. Det stör mig att jag just nu endast kan få fram Den hoppkänslan och inte känslan från något av de andra över 200 hopp som jag har att välja på. It kind of sucks. Men som sagt, I jobbar hårt för att vi ska komma till Västerås på lördag och kanske få i af två små skutt i vinterhärligheten. Trevligt att det är snö nu, jag som verkligen verkligen vill hoppa över ett vitt landskap. På lördag kanske det blir av. Årets första med massa härlig snö som täcker världen. Jag vet ju att när dörrens öppnas och jag står där med vinden i ansiktet (kallt och jävligt...) så kommer alla dåliga känslor vara som bortblåsta och det enda jag kommer vilja är att kasta mig ut.

Sushade med S idag. Det var nice och jag kom på att jag är en ganska lyckligt lottad tjej. Jag är den fjärde medlemmen av en väldigt bra kvartett. Vi är så olika varandra men vi går så bra ihop. Klart att det finns oenigheter mellan oss, vi är ju fyra ganska så starka personer...men vi funkar så härligt bra tillsammans. Två chicks och Två hoes.
Oj det blev visst lite sentimentalt här en smula...kom helt av mig. Kan säga ngt annat istället. Sitter och lyssnar på musiken från filmen Once, kan vara därför jag blev lite mjäkig. Den är ganska mild men härligt intensiv på samma gång. When your mind's made up och Falling Slowly är nog de bästa låtarna. Så ni vet.
Sista lilla notisen, på fredag ska jag till I och Skydive-morsan på middag. Vi ska se om vi kan skapa en trovärdig lasange med alla våra små handikapp. Spännande! Jag får återkomma med rapport om hur det gick och sedan får jag be Skydive-morsan om ett utlåtande angående hur verklighetstrogen den blev då hon är den enda av oss Utan vissa set-backs i sin kost, jag förutom det att hon inte äter lax, inte gärna i af...och var det nötkött oxå?

By the way. Det verkar som de har det soft i USA. Läste T-rex blogg och blev glad. De har det bra så puss på er Drakungen och T-rex.