Min hund å jag

Vi ska separera för en tid. Tre veckor för att vara exakt.
Då ska han ta sitt pick å pack med sig till Värmland där han ska hänga med mitt föräldraskap.
Kommer sakna den ettriga lilla pricken han ändå är. Trots att jag ibland blir mäkta irriterad på hans glädje. En knasig sak att bli antar jag men han har ett sådant energiflöde som ibland går ut över mina lugna och stillsamma perioder i vardagen. Då när jag vill vila framför en serie med en kopp te och Inte kasta en tennisboll genom lägenheten 156 gånger. Men han vill det och han vill det så väldigt väldigt gärna. Mera mera mera. Glädjen och ivern lyser i hans ögon. Samma ögon skiner även av Älska mig! och Jag avgudar dig! Allt detta är fantastiskt härligt i rätt stund och vid rätt tillfälle. Men en hund väljer inte tillfällen...han kör på 110 % alltid! Kanske borde man vara mer så. Älska mer hejdlöst. Vara glad och lycklig över smått å stort i alla stunder. Kanske. Så hur som helst kommer kärleksbollen åka bort och vi kommer vara separerade i 3 veckor. Det man fann irriterande igår kommer man sakna i morgon.