Talande tystnad

Har tröttnat på den...och på dessa "kanske" som hänger över Nyår.
Jag behöver ett JA eller ett NEJ. Det är allt jag behöver.
Känns just nu som vi drar pluggen. Inget intresse kallas det antar jag. Vi har antingen 20 NEJ eller 24 JA. Så känns det just nu. Och det gör mig trött...trött på allt. Behöver inte veta varför du inte kan/vill/orkar komma. Jag behöver bara veta. Suck. Och bror är lite nedstämd. Sista festen innan USA och vännerna bangar. Otroligt usel stil om jag får vara helt ärlig. Fast så är det väl. Livet. Skapligt orättvist och ganska så tråkigt för det mesta. Att göra ngt för andra är värdelöst, se till att vara din egen bästa vän och hjälpreda. Där har du den stora vinsten.
Så 24 h kvar och sedan, på min födelsedag, drar vi pluggen. Ser ut så nu. Om inte trenden med tystnaden vänder. Men ja, inget just nu tyder på det.
Fast om förra året var det sista året. Ja då var det ett ganska bra år.

År 1. STOR fest hemma. Fylleslag. Vaken till morgonen.
År 2. Ganska stor fest. Mer organiserat. Slocknar vid 2-tiden.
År 3. Middag å lekar. Bra gäng. Bra fest. Rökig Whisky och slummer i en soffa avslutar min kväll.
År 4. Första på almhöjden. 25 pers och mörker-tipspromenad. Bra fest. Bra dans. Bra brunch.
År 5. Andra på almhöjden. 24 pers. Pulkor pulkor pulkor. Eld i skogen och bläckfiskar av snö. Grym festnatt.

Nu är ju frågan: Vem har egentligen hört om 6:e gången gillt???